Hållbart skogsbruk

Svensk_skogHållbar utveckling handlar om ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling lanserades i och med publiceringen av Brundtland-kommissionens rapport ”Vår gemensamma framtid” 1987. Med FN:s konferens om miljö- och utveckling i Rio de Janeiro 1992 och den globala handlingsplanen Agenda 21 kom begreppet att bli allmänt etablerat.

Hållbart skogsbruk är skogbruk i linje med principerna för hållbar utveckling. Det innebär att ett hållbart skogsbruk måste vara både ekonomiskt -, ekologiskt – och socialt hållbart. Sedan Rio-konferensen 1992 har mycket arbete lagts ner internationellt på att definiera vad hållbart skogsbruk innebär i praktiken. Kriterier och indikatorer för att följa upp hållbart skogsbruk i olika regioner har utvecklats, till exempel för tropikerna och för länder med boreal och tempererad skog utanför Europa. För Europas del har kriterier och indikatorer för hållbart skogsbruk tagits fram inom det skogspolitiska samarbetet Forest Europe.

I Sverige ställs det idag höga krav på skogsbruket att ta miljöhänsyn och hänsyn till sociala värden för att uppnå ett hållbart skogsbruk. Den svenska skogspolitiken jämställer sedan början av 1990-talet målet om en god skogsproduktion med målet om god miljöhänsyn.

PEFC och hållbart skogsbruk

PEFC stödjer sig på den definition av hållbart skogsbruk som antogs inom Forest Europe 1993, och som har vidareutvecklats i kriterier och indikatorer för hållbart skogsbruk:

Med uthålligt skogsbruk menas förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt att dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och förmåga att både nu och i framtiden fylla viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas.

Denna definition har också senare antagits av FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation (FAO).

Svenskt PEFC-certifieringssystem för uthålligt skogsbruk baseras på ovanstående och innebär i allmänna ordalag att:

 

Skogsbruket ska ge en uthållig avkastning

Det innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge skogsägaren frihet och eget ansvar att själv besluta om användningen av vad skogen producerar.

Skogsbruket ska ta hänsyn till naturmiljön

Det innebär att skogsbruket ska ta hänsyn till natur- och kulturmiljöer i skogen så att till exempel biologisk mångfald och god vattenkvalitet kan bevaras och värdefulla kulturmiljöer i skogen inte förstörs. 

Skogsbruket ska ta sociala hänsyn

Detta handlar om frågor som relationer mellan skogsbruket och rennäringen, allemansrätt och landsbygdsutveckling. Det handlar också om arbetsvillkoren i skogsbruket i form av till exempel anställningsförhållanden, arbetsmiljö, arbetsorganisation och kompetenskrav.