Så har PEFC:s krav på naturvärdesträd utvecklats

LÄS MER

Naturvärdesträd har varit ett viktigt fokus från starten. I den allra första standarden varierade kravet i landet med minst 10 träd i syd och minst 5 träd i norr. Standarden har allteftersom utvecklats och förtydligats och i standardrevisionen för den fjärde standarden enades man om att alla naturvärdesträd ska sparas.

Naturvärdesträd – nycklar till rikare skogar

En gammal tall med brandärr eller en ek som stått i århundraden bär på värden som är avgörande för både natur och människor. I den här artikeln möter vi Södra Skogsägarna och ekologen Therese Lindström, som berättar vad naturvärdesträd är – och hur PEFC:s certifiering hjälper till att bevara dem i praktiken.

Har du någon gång lagt märke till träd i skogen som skiljer sig från mängden – kanske för att de har ovanlig form, ihålig stam eller spår av brand? Det är ofta dessa träd som kallas naturvärdesträd. De får stå kvar och utvecklas och gör att skogen blir rikare och mer betydelsefull för den biologiska mångfalden. När de sedan dör och långsamt förmultnar fortsätter de att bidra – en process som gynnar mängder av arter och skapar små ekosystem i sig själva. Therese Lindström, naturvårdsspecialist på Södra, förklarar:

– Äldre träd med särskilda karaktärer i kronan, på stammen eller barken ger livsutrymme åt många arter, både levande och döda – något som vanliga produktionsträd inte gör i samma utsträckning. Många mossor, lavar, svampar och insekter kräver exempelvis en viss typ av barkstruktur att leva på eller i, en bark som inte produktionsträd hinner utveckla under tiden de växer. Ett grovt grenverk ger möjligheter till rovfåglar att bygga risbo.

PEFC:s certifiering – en garanti för bevarandet

I ett PEFC-certifierat skogsbruk är naturvärdesträd i praktiken fridlysta – de lämnas orörda vid avverkning och fälls bara om de utgör en direkt fara. Om det finns färre än tio naturvärdesträd per hektar kompletteras de med utvecklingsträd – levande träd som sparas för att utvecklas till naturvärdesträd under nästa omloppstid.

– Det är väl inpräntat hos avverkningsentreprenörerna att alla naturvärdesträd ska lämnas samt ytterligare om de är få, det är inget som ligger med i traktdirektiven utan något som de själva ska veta om samt kunna se. Däremot ligger hänsynsytor med i direktiven, och de kan ju innehålla naturvärdesträd, säger Therese.

Hon berättar att Södra löpande genomför kalibreringsövningar med både personal och entreprenörer, exempelvis vid kurser med tema Målbilderna för god miljöhänsyn.

Eken och talltickan på den gamla tallen visar två viktiga naturvärden i skogen – gamla träd och de arter som lever på dem. De skapar livsutrymme för bland annat svampar, insekter och mossor och är exempel på varför naturvärdesträd är så viktiga.

Högre krav än lagen

PEFC:s krav går längre än lagens minimiregler. Svensk lag skyddar bara de mest skyddsvärda träden, i övrigt finns generella hänsynsregler i Skogsvårdslagstftningen. PEFC kräver att alla naturvärdesträd sparas.

– Att Södra är PEFC-certifierad spelar stor roll för vårt naturvårdsarbete överlag, det blir en stor tyngd där kraven går utöver svensk lagstiftning. Kraven i skogsvårdslagen kring lämnande av hänsyn, där ibland naturvärdesträd, är mer diffust skrivet än i standarden. Södra arbetar dock för en god miljöhänsyn hos alla våra medlemmar, oavsett man är certifierad eller inte. Naturvärdesträd ska alltid lämnas, säger Therese.

– Kraven i certifieringen om årliga interna och externa revisioner gör att utvecklingen skyndas på mycket snabbare än om vi enbart skulle gå på lagefterlevnad. Arbetet med att ständigt följa upp är en viktig del i att leva upp till standardkraven, vilket gör att vi snabbare korrigerar om saker och ting inte går i rätt riktning.

Långsiktigt arbete för biologisk mångfald

– Vi är stolta över att vara PEFC-certifierade och att vi därigenom bidrar till ett ansvarsfullt skogsbruk, bland annat med avseende på naturvärdesträd. En viktig del för oss under de senaste snart femton åren är även arbetet med skogssektorns Målbilderna för god miljöhänsyn och däribland målbilden för naturvärdesträd. Södra har under i stort sett hela tiden varit representerad i de olika arbetsgrupperna som tagit fram och reviderat målbilderna. Att vi tillsammans med olika intressenter gemensamt har tagit fram målbilder för vad som avses med olika typer av hänsyn ger en stor styrka, det är ett projekt som vi är mycket stolta över att vi är en del av, säger Therese.

Hon tillägger att Södra har tagit fram egna broschyrer för personal och entreprenörer samt artiklar i medlemskanalerna där de med foton ger exempel på vad som är naturvärdesträd.

– Det har tydliggjorts vad ett naturvärdesträd är, varför det är viktigt och att de alltid ska lämnas. Kunskapen är numera hög bland Södras personal och entreprenörer. Även bland medlemmar märks en tydlig förflyttning, säger hon.

– I Södras koncernstrategi nämns bland annat Hållbart brukande av skogen och jordens resurser som ett viktigt delområde, som i sin tur består av två punkter. Den ena av dem är området Biologisk mångfald, där Södra har beslutat att organisationen ska verka för en rikare biologisk mångfald i skogen. Detta sker genom flera delpunkter. En av dem handlar om hänsyn – bland annat att naturvärdesträd lämnas men även att de ska gynnas – och kallas Aktiva skötselåtgärder som förstärker den biologiska mångfalden.