14:e generationens skogsägare

Monica har brukat sin skog i över 50 år och till oss delar hon bland annat vad som skiljer dagens mot dåtidens skogsbruk, vad PEFC-certifieringen betyder för henne, och tankar om framtiden.

Vad betyder skogen för dig?

Skog och natur är mina stora intressen vilka jag också delar med min man. Vi är båda skogstekniker. Skogen har varit i familjen i 14 generationer och har just övergått till den 15:e generationen.

Det som är viktigt är att förvalta skogen så att man lämnar något efter sig som är ännu bättre än det man övertog. Vår gård är belägen i sydligaste Sverige. För ca 100 år sedan bestod fastigheten på 540 ha, av ljunghed och lite talldungar. Numera är virkesförrådet ca 220 m3sk/ha. Att få följa utvecklingen under våra 50 år som brukare ger en stor glädje och tillfredsställelse.

Professionellt så har skogen inneburit vår huvudsakliga arbetsplats och enda inkomstkälla. Dessutom har jag fått möjligheten att engagera mig i olika frågor gällande skog och miljö.

Hur kom det sig att du valde en karriär inom skogsbruk?

Anledningen till att jag valde skogsbruk, efter ett antal försök i olika yrken, berodde nog till en del på att jag är uppvuxen på lantbruk. Med en far som var mycket engagerad inom skogsbruksnäringen,

Så satte samtalen runt middagsbordet sina spår. Med möjligheten att få arbeta utomhus blev valet till slut självklart.

Har ditt arbete förändrats över tid?

Med åren har det praktiska arbetet minskat. När jag började hade mekaniseringen inte kommit så långt. Motorsågen gällde fortfarande men min huvudsakliga syssla har varit plantering och röjning.

Planeringen av arbetet har förändrats på så vis att fokus har flyttats över alltmer på biologisk mångfald och miljöhänsyn och inte så ensidigt på produktion. 

Vilka utmaningar står skogsbruket i Sverige inför?

Med klimatförändringen som diskuterats de senaste 40 åren ställs skogsbruket inför stora utmaningar, t.ex. behov av att använda andra trädslag än gran vilket varit alltför tongivande. Mångfald i skogsbruket är en nödvändighet både när det gäller fler olika trädslag och natur-och vattenvård. En stor förändring är synen på utdikning.

Andra skogsbruksmetoder som kalhyggesfritt brukande är också en utmaning där kunskapen ännu är låg och den mekaniserade driften ställer nya frågor. Hyggesfritt kommer att leda till en tillbakagång till mer gran.

Klövviltförvaltningen är en stor utmaning för oss. Jägarorganisation kontra skogsbruk. Betestrycket är svårt för bärris och örter och därmed hänvisas företrädesvis älgen till tallplanteringarna.

Alla trädslag som inte är gran behöver hägn. 

Hur mycket påverkar PEFC-certifieringen ditt arbete? 

PEFC påverkar mig inte så mycket rent praktiskt eftersom bestämmelserna sammanfaller väl med min egen inställning. Däremot är det ett viktigt verktyg för att påverka och bidra till en bredare samstämmighet inom skogsbruket.

Entreprenörernas roll är absolut tongivande särskilt inom privatskogsbruket och det är oerhört viktigt att den utbildningen tränger igenom i alla led.

Skogsägaren ska ta god hänsyn till den biologiska mångfalden men det är entreprenörerna av olika slag som utför jobbet. Kunskaperna behöver vara väl grundade hos alla som utför det praktiska arbetet.

Vad jag kan uppleva begränsande i certifieringssystemen (PEFC och FSC) är möjligheten till trädslagsval och användandet av främmande trädslag.  Med klimatförändringen känns granens framtid oviss, och då återstår tall och björk som produktionsträd samt ädellöv.